tisdag 24 juli 2012

När t.o.m. brödet är stressat vad borde egentligen göras?


Min syster lånade den här boken åt mej "Den hemliga kocken" skriven av Mats-Eric Nilsson. Underrubriken är "Det okända fusket med maten på din tallrik". Jag tvekade faktiskt inför att låna den. Jag ville inte bli så uppskrämd över alla E-koder att jag inte längre skulle kunna gå och handla utan att lusläsa alla innehållsförteckningar och sedan komma hemma med typ ingenting från butiken, kanske en ekologiskt odlad fänkol och ett par morötter? Men det var faktiskt inte det som var resultatet, att bli uppskrämd över tillsatta ämnen. Istället förstår jag nu hur näringsfattig industriellt tillverkad mat har blivit.

Det känns lite som om att vi äter en massa gegga som maten drygats ut med så att det skall bli så billigt som möjligt.  Både för industrierna att tillverka och för oss konsumenter. Vatten sprutas in, tydligen mycket oftare än jag förstått. Sedan läggs det till en del ämnen för att konsistensen skall bli bättre. Utöver dessa ännu konserveringsmedel för att vi skall kunna handla så sällan som möjligt. Kanske det inte är så fixt att storhandla? Skapar det en ytterligare efterfråga på längre hållbarhet?
Efter alla processer har maten blivit så smaklös att aromämnen måste användas. Näringsinnehållet så värdelöst att vitaminer läggs till! Och om det på förpackningen står "med smak av banan", så är det knappast banan produkten innehåller - kanske hela 2 % och sen lite dittan och dattan kemiskt tillverkat för att skapa banansmaken. Får mej att undra hur päronglass skulle smaka om den verkligen innehöll en massa päron? Och hur skulle den se ut utan färgämnen, knappast så fint ljusgrön som nu?

"Fusket" gällar faktiskt inte bara sk. "färdig mat" utan en massa basprodukter vi äter. T.o.m. brödet lär vara stressat - det tvingas att jäsa helt för snabbt. Det är nästan så att jag börjar tycka lite synd om det, stackarn. Nå, imorgon äter jag  igen till morgonmål ett par stressade brödskivor med ost som har suspekt lång hållbarhet, dricker mitt te och häller blåbärssoppa över kvargen. Köpt blåbärssoppa, har inte ännu vågat kolla hur många procent blåbär den innehåller...
Läs boken, den är ingen tråkig fackbok utan faktiskt lättläst och underhållande! Kanske mat inte behöver vara förmånlig, kanske vi borde dra ner på andra utgifter istället? Bra mat vs. dyr elektronik och utlandsresa? Köpa stor platt-TV och sedan äta mat utdrygad med cellulosa, för att lite spetsa till det hela :D


"Äkta vara"


måndag 16 juli 2012

16.7.2011 vs 16.7.2012

"Skymning rår över skogar och vatten
snart har dagen nått sitt slut
Inom kort härskar mörkret och natten
och vår lägereld dör ut
Låt oss värmas ännu av dess lågor
Låt vår sång gå fram som havets vågor
Skymning rår över skogar och vatten
snart har dagen nått sitt slut"



"...snart har dagen nått sitt slut". Av sommaren borde det dock finnas mycket kvar, men det känns mer som om att någon bytt ut juli mot september. Kanske det betyder att vi får juli i september istället? Vem vet? Regn och mörkt, får mej att vilja tända ett ljus, ta fram en tjock filt och krypa ner i soffan med en god bok och en påse chips. När jag var liten brukade jag  när det regnade lägga en filt över köksbordet och krypa in i "kojan" med en Kalle Anka. Litet av samma känsla har jag nu.



Idag för ett år sedan gifte vi oss, då var det faktiskt sommar på riktigt. Ikväll parkerade vi i regnet bilen utanför kyrkan där vi gifte oss. Jag kommer ännu ihåg det så bra. När vi stod på tröskeln på väg in till kyrkan och väntade på att kantorn skulle börja spela, det var någonting alldeles särskilt med den känslan. Vigseln och sångerna vi valt. Fotona som togs ute på gården på oss och släkten. "Diamanterna" i mitt hår, kullerstenarna under mina klackar och rosen på K:s kostymsrock. Den stiliga karln som jag faktiskt just gift mej med. Solsken och värme. Prasslet av min brudklänning. Restaurangen där vi firade efteråt och kvällen på herrgården. Endel dagar känns helt för korta och detta var en av dem! Tack K för det år som gått och för ikväll <3




måndag 9 juli 2012

Semester går inte att lagra..och det är säkert ett gott tecken att börja veckan med att söndra en spegel?

Måndag morgon klockan 6:15 : två gråblå kanske lite gröna ögon tittar yrvaket på mej. Yes, de är mina, fast de ser mer ut som små springor mellan påsarna som består av ögonlock och huden under ögat. Det räcker vanligtvis en halvtimme  nuförtiden innan ansiktet återgår till det normala. Är det kanske det här man kallar till "ålderstecken"? Behöver jag lägga till hur svårt det kan vara att applicera eyeliner? Nä, jag trodde inte det heller.

"Klirr....". Sablar också, puderdosan föll i golvet och spegeln gick sönder! Bra början på veckan? Som tur var spegeln rätt liten, räknas det?

Andra veckan på jobb efter semestern. "Semestern kan inte lagras, och därför är det viktigt med flera öar av återhämtning under året" säger beteendevetaren och "stressdoktorn" Tomas Danielsson i junis nummer 2012 av MåBra. "Bara fyra dagar efter semestern har du ingen avslappningseffekt kvar av din ledighet". Just så, då förbrukade jag min avslappningseffekt redan efter förra veckans torsdag! Bra påminnelse om att det är guld värt att hitta en liten stund av avslappning och vila varje dag. Inte bara någon vecka om året. Ugh, stressdoktorn har talat!

Rosarium Uetersen har börjat blomma

lördag 7 juli 2012

“When one door closes, another opens; but we often look so long and so regretfully upon the closed door that we do not see the one which has opened for us.” Alexander Graham Bell


Inatt drömde jag det där igen, att jag hittade en  ny dörr och nya rum hemma hos oss. Det börjar tydligen bli lite Narnia över mina drömmar. Öppna en dörr och kliv in i en ny hemlig värld.

Rummen brukade förr vara gamla, sedan länge oanvända och lite dammiga. Med en knarrande dörr och typ spindelnät i hörnen och små fönster varifrån det kommer en strimma dagsljus. Men någonting har förändrats, för inatt hittade jag ett stort splitternytt kök, ett kassaskåp och ett arbetsrum i vårt uteförråd. Och min första tanke var "Precis vad jag behöver, hur har jag inte märkt detta förut!?". Men arbetsrummet var tydligen uthyrt till en kvinna med kort mörkt hår. Jag tror hon var konstnär, eller kanske journalist...hmm...behöver visst säga upp hennes hyreskontrakt ;)

Bakom förrådet stod det tre uteburar på rad. Jag hade min kanin i famnen och lyfte in den i en av dem. "Här måste vi börja ha den om somrarna" och vilken lycka jag kände! Det var "Mämis", "mammas Jänis" <3, fast han har tyvärr inte funnits till mer på några år.

Pysslade lite i trädgården idag, klippte av de vissnade tulpanstjälkarna, plockade löss från rosorna och drog upp lite ogräs. Rosorna börjar snart blomma, New Dawn har fina små ljusröda knoppar. När de sedan slår ut är blommorna vita. Det är så enkelt att tänka ute bland blombänkarna, tankarna är på något sätt klarare, kanske de helt enkelt är färre och kommer i ett långsammare tempo?
Kattneporna behövde nya stödpinnar, bestämde mej för att gå efter några till förrådet. Väl framme, när jag lade nyckeln i dörren, slog det mej plötsligt. "Det ska jag kolla närmare på, kanske jag borde "googla runt lite?"

En av riddarsporrarna har bestämt sej för att bli lila i år

onsdag 4 juli 2012

"Evigheten" kom ikväll mellan 17:50 och 19:00

"Att se en värld i ett sandkorn

och se en himmel i en vild blomma,

hålla oändligheten i sin handflata

och finna evigheten i en timme"

William Blake



"Det var då en sällsynt vacker björk" och det var då en rätt besynnerlig tanke tänkte jag därefter. Gammal och knotig, stammen var sned, men grenarna sträckte sej så stolta upp mot den ljusblåa sommarhimlen. Kronan badade i solljus och lövena nästan glittrade i grönt. Och där låg jag under den och väntade på att yoga timmen ute i trädgården skulle börja. Jag hörde dragspelsmusik och en kvinna sjunga, ljuden kom med vinden, kanske nerifrån stranden. Det prasslade i buskarna och jag kände gräset kittla mot min hud. Vilken lycka att få uppleva allt detta på en onsdagskväll!



Här fann jag en liten evighet mellan kl. 17:50 och 19:00, för att vara riktigt exakt. Kanske den brukar dyka upp vid det klockslaget, vem vet? Små vardagliga saker i livet kan ge så mycket glädje bara vi har tid att stanna upp och lägga märke till dem. Sedan undrar jag lite över den gamla björken, kanske även människor är vackrare som äldre? Lite rynkigare, lite krokigare men med en lite djupare blick och erfarenhet av livet. Så länge vi inte är så trötta och jäktade att vi tappar glimten i ögat.

Kanske kunde jag ha betalat 7€ till för att få stanna en timme längre kvar på gården, få en stund till av "evigheten" och bara njuta av sommaren?